Foto: Lena Tysk

Motion

gör oss smartare, hjärnan arbetar snabbare och mer effektivt, humöret förbättras, liksom sömnen och stress-tåligheten, självkänslan ökar och ångesten minskar. Enligt vissa studier är motion faktiskt en lika effektiv medicin mot depression som läkemedel och psykoterapi. Ny forskning visar att regelbunden träning kan

  • få nya hjärnceller att växa (något man länge trott var absolut omöjligt)
  • avstanna utvecklingen av Alzheimers
  • reducera risken for bröstcancer
  • produktionen av signalsubstanserna dopamin, serotonin och nonadrenalin öka, vilket gör att vi känner oss vakna, motiverade, glada och kreativa.

Vår hälsa

PENSIONÄRSKNYCKEN

I ett radioprogram meddelade man att olyckor på grund av den s.k. ”pensionärsknycken” har ökat. Det kan t.ex. inträffa på en bussresa. Lämnar man sätet innan bussen stannat, blir man ostadig på benen och risken för fallolyckor blir stor. Så därför bör vi sitta kvar fastspända vid stolen tills bussen (eller tåget) stannat!


Foto: INTE Lena Tysk

(Fotnot av Boa: Själv skulle jag behöva veta hur man får på sig bältet i bussen. Jag kämpade hela vägen mellan Falun och Ornäs innan jag fick på mig spännet. Pinsamt.)

Nybildat matråd i Falu kommun

Pensionärsorganisationerna i Kommunala Pensionärsrådet, KPR, har utsett representanter till ett matråd för den mat som levereras från Haraldsboköket till särskilda boenden och till hemmaboende som får matdistribution. Vi får här möjligheter att påverka matens kvalité, matsedelns utformning och individuella anpassningar. SPF Falubygdens representant är Margareta Dunkars. Hon förmedlar era synpunkter och funderingar kring maten. Skriv till margareta@dunkars.se eller ring 023-34175.


Per Olov Alderback och Siv Söderling PRO, Margareta Dunkars KPR, Kerstin Dahlander och Gulli Jacobsson SPRF.

Foto: Elisabeth Karlsson

FAKTA om patientens rättigheter

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård.

Detta innebär att den särskilt ska vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.

  • Ska vara lätt tillgänglig.
  • Ska bygga på respekt för patientens själv-bestämmande och integritet.
  • Ska främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
  • Vård och behandling ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.
Läs här kapitlet i Anna Bäséns bok "Vem ska ta hand om mamma?" "Upp till en femtedel av alla äldre som läggs in på sjukhus, gör det helt eller delvis på grund av biverkningar från mediciner."
Professor Gustafsons
forskning om
Benbrott, Medicinering
Äldre och läkemedel 

Seminarium
om äldres villkor
Pensionärsorganisationerna inbjöds för en tid sedan till ett seminarium, arrangerat av Falu kommun och landstinget. Det handlade om åldringsvård och satte strålkastarljuset på hur lite läkarna vet om oss äldre. Läkemedel testas till exempel på yngre friska människor trots att vi har helt annan kropps-konstitution än de unga och dessutom ofta fler besvär samtidigt. Läkemedel som är avsedda att lugna kan bli orsak till onödiga depressioner, somliga preparat motverkar varandra.

Vår kropp innehåller mindre vätska än de yngres och behöver alltså mindre doser medicin för att ge den rätta blandningen i blodet. Inte alla läkare har studerat geriatrik eller ens fått en ordentlig introduktion i den vetenskapen innan de börjar arbeta som allmänpraktiker.

Det var skrämmande fakta som föreläsaren, professorn i geriatrik Yngve Gustafson vid Umeå universitet, lade fram. Han har studerat åldringars medicinska förhållanden.

Frågestunden efteråt blev livlig och många frågor ställdes till landstingets och kommunens ansvariga.

Boa
Det talas nu om nödvändigheten att observera biverkningar av mediciner som ges till äldre. Sjukhusbiblioteken ger länkar till många platser på nätet, t ex Sjukvårdsrådgivningen där man finner bl a Att ta medicin när man blir äldre.
 Andra länkar till information om hälsa, medicin och liknande: Medical link - Medicinska termer - Fass - Infoteket
Förmånsnämnden:
Fakta hos SPF om läkemedelssortimentet

Må-bra-råd till seniorer 
Ät tre mål mat om da'n; frukost , middag och kvällsmat + två till tre mellanmål.
• Ät lite av mycket
• Njut av maten, tugga den väl
• Drick vatten mellan måltiderna
• Det är var-dags-maten som är viktigast
• Ät, drick och var glad - och rör på dig!

      Frukost
Välj gärna gröt och mjölk eller fil med mysli till frukost, Fruktmos, bär eller finfördelad frukt i tallriken är uppfriskande och ger vitamin C. Kaffe eller the, smörgås på rågknäcke och grovt mjukt bröd med pålägg av t ex messmör, mjukost, leverpastej, kaviar, ost, honung, paprikaringar eller skivor av frukt.     
      Middag
Lägg upp maten enligt tallriksmodellen så här:
Fyll drygt en tredjedel av tallriken med potatis, ris eller pasta. Lägg grönsaker - gärna en sallad och en kokt grönsak - på ungefär lika stor del. Kött- eller fiskrätt på den sista delen.
Bröd, dryck och en fruktefterrätt fulländar måltiden. Välj flytande margarin till stekning och rapsolja till salladsdressing.
      Eftermiddagskaffe
Njut kaffe, the eller något annat uppiggande med till exempel fullkornsskorpor- eller kex, bröd med skivad frukt eller fiberbulle. Fint vetebröd och kakor bjuds vid helger eller fest.
      Kvällsmål
Något lättare än mitt-på-dagen-målet, förslagsvis - förutom grönsaker - en mustig soppa med matig smörgås, pyttipanna eller risotto med rester, lapskojs, blodpudding, omelett, ägg och inlagd sill eller sardiner. Ett glas mjölk, smörgås och frukt avrundar.
      TV-mål
En kopp välling eller the med skorpor, kex eller rån.